|
Rattus
Norvegicu
Tillhör gruppen gnagare, längd 20-25 cm
+ svans 17-20 cm, väger 4-5 hg. Färgen varierar från mörkt gulbrun till
gråbrun på rygg och sidor. Magen och insida av ben är gråvita. Dålig syn,
hörsel och känsel är välutvecklade. Tar sig in i hål vars diameter är ca
15 mm. Genomsnittsåldern är ca 6 månader, men enskilda individer kan bli
flera år.
Äter 10 % av sin kropps vikt per dag och behöver
fri tillgång till dricksvatten. Är allätare men föredrar feta
produkter.
Bygger bo på platser som ger skydd mot
fiender. I byggnader ligger uppehålls platser och bon vanligen lågt.
Råttorna rör sig oftast inom en radie 20-30 m från boet. Utstötta
individer eller vid brist på föda kan de vandra långt. Råttor försedda med
sändare har vandrat upp till 5 km på en natt.
Könsmogen vid 2-2,5 månaders ålder,
dräktig i 24-25 dagar. Föder 3-6 kullar om året med vanligen 6-8 ungar i
varje kull, men det kan förekomma kullar med 10-12
ungar.
Brunråttan finns nästan överallt på
jorden. Den kommer ursprungligen från Östasien. Den har sedan spritt sig
till fots landvägen. Skeppen var och är förträffliga transportmedel för
dessa gratis passagerare. Brunråttans härjningar i Europa hör man först
talas om i början av 1700 talet, och då i Skåne, vilket får betraktas som
relativt sent. När den väl kommit hit gick spridningen snabbt och dess
anpassningsförmåga var mycket stor.
Brunråttan kan trivas på de mest
olikartade platser men alltid i närheten av bebyggelse som
lantgårdsbyggnader och lagerbyggnader. Den föredrar de fuktigaste
platserna i byggnader, den har ett stort behov av tillgång till
dricksvatten.
I Norrlands inland har den svårt att
klara sig och det finns många mindre ensligt belägna byar som aldrig har
haft något besök av brunråttan.
Brunråttan är däremot en mycket vanlig
innevånare i alla våra större tätorters avloppssystem. Där lever den av
allt som kommer seglande med avloppsvattnet, som den allätare den är.
Pappersmaterial använder den för att bygga bo på torrare platser. Vid
råttangrepp i byggnader i tätorter rör det sig oftast om råttor som kommit
in via toalettstol, löst liggande avlopps sil eller genom söndergnagda
avloppsrör av pvc.
Råttan är övervägande natt och
skymningsdjur, misstänksam och skygg. Ett tecken på riklig förekomst kan
vara att de visar sig på dagen.
Brunråttan äter både växtdelar och djur.
Döda familjemedlemmar äts upp. Kommer den åt kycklingar dödar den dessa
och dra iväg med dem till boet eller någon undanskymd
plats.
I likhet med möss är det söndergnagandet
och nedsmutsandet med urin och exkrementer som orsakar den största
skadegörelsen. Urin och exkrementer innehåller ofta sjukdoms smitta som
kan innebära risk för människor och husdjurs
hälsa.
Råttorna har en utpräglad vana att följa
bestämda stråk, den väljer gärna platser med högt gräs eller annat som ger
skydd. Intill byggnader följer den väggar och murar, inomhus väggar eller
rör och ledningar. Syns den på öppna platser är den oftast
jagad. |
