Meny
Bibliotek
Fåglar - Sparvar/finkar - ctl00_cph1_image

Sparvar/finkar

(Passer domesticus)

Gråsparven är en kraftig och något undersätsig tätting. Den är något större än den närbesläktade pilfinken. Gråsparven utmärks särskilt av sitt stora huvud och den kraftiga, koniska näbben. Gråsparven är ungefär 14-16 centimeter lång från näbb till stjärt. Båda könen är ungefär lika stora. Deras fjäderdräktsmönster skiljer sig dock tydligt åt och i motsats till pilfinken kan könen lätt urskiljas. Hanen är betydligt mer kontrastrikt tecknad än honan. Den vuxna hanen har grå hjässa, chokladbrun nacke och huvudsidor, svart eller mörkgrå strupe samt svart haklapp som sträcker sig ned på övre delen av bröstet.


Honan är oansenligare än hanen och mattare brunt, men mycket fint, tecknad. Hon är färgad i smutsbrunt och ljusgrått med beigegrått bröst och gråbrunt huvud. I städer och industriområden är fjäderdräkten oftast mycket mindre kontrastrik.
Ungfåglar ser ut som honor. De är endast något ljusare och gulare färgade. De förblir igenkännliga på den gulaktiga näbbvalken ännu några dagar efter att de blivit flygga.
 

Gråsparven uppträder i större delen av Sverige, utom i fjälltrakterna. Den var tidigare mer vanligt förekommande men efter att jordbruksarealerna minskat i Sverige under senare delen av 1900-talet har gråsparvens antal gått ner, men uppgår ändå till ungefär 1 miljon individer.
Kullen består av fyra till sex ägg. Den regelmässiga ruvningen börjar normalt efter att det näst sista ägget lagts och varar från denna tidpunkt räknat i regel mellan 10 och 15 dagar. Ruvningens längd påverkas av rådande temperatur. Båda könen ruvar omväxlande. Honan tillbringar oftast natten på kullen. Medan honan är ute på födosök håller hanen förmodligen bara äggen varma, då den inte har någon ruvningsfläck.


Gråsparven är en flockfågel, och kan ibland också ses i blandflockar med exempelvis pilfinkar.
Gråsparven livnär sig huvudsakligen på frön och då framför allt frön av odlade spannmålsarter. I våra städer är gråsparvar allätare. Särskilt vid gatukök och i livsmedelshanterande företag
 

Även idag betraktas gråsparven delvis ännu som hygienskadedjur. Det främsta problemet är att gråsparven tränger in och bygger bo i livsmedelsmarknader och storkök, där den räknas som potentiell smittbärare.