FAKTA & RÅD

Råttor

Brunråttan är den vanligaste arten vi har i Sverige, svartråttan däremot är mer ovanlig. En råtta kan bli upp till 25 cm lång utan svansen inräknad som brukar vara 17-20 cm lång bara den. Vid dryga två månaders ålder blir den könsmogen och en hona får ca 3-6 kullar om året med 6-12 ungar i varje. En hona är normalt dräktig i 24-25 dagar. I ett experiment med en hona och en hane blev ca 800 nya individer till på ett år. Råttor är allätare men föredrar feta produkter. Medellivslängden i det vilda ligger på ungefär 6 månader. De rör sig i lodräta utrymmen och påträffas oftast utomhus i marken, under byggnader eller i avloppssystem. Råttor söker sig ofta in i byggnader och en springa på 13 mm räcker för att de ska tas sig in. De är duktiga klättrare och kan hoppa upp till 1,5 m. Det finns också risk att de bär med sig sjukdomar som sorkfeber, harpest och leptospiros (zoonos).

Så undviker du dem:

  • Se över rörgenomföringar så de är täta.
  •  Kontrollera att kapade rör är plomberade ordentligt.
  • Avloppsbrunnar ska ha ordentligt fastsatta galler utan för stora hål, gärna av metall.
  • Dörrar måste vara täta, kontrollera att eventuella släp- och borstlister är intakta.
  • Husfasaden måste vara fri från hål och sprickor, om så finns kan vi hjälpa dig att täta dem
  • Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl
  • Undvik vegetation i nära anslutning till husfasader
  • Mata ej fåglar där du vill hålla råttorna borta
  • Håll god ordning och undvik högar av bråte både ute och inne

Lämpliga bekämpningsmetoder: mekaniska fällor, burar, råttstopp i form av automatiska fällor eller speciellt anpassade avloppsrör. Har du råttproblem och behöver hjälp? Klicka här.

Möss

I Sverige är husmusen vanligast, därefter kommer skogsmusen. Kroppslängden är vanligtvis 8-9 cm liksom svansen. Den tar sig in genom mycket små hål, från 5 mm i diameter och uppåt. En mus blir könsmogen redan efter 35 dagar och en hona får ofta 4-6 kullar om året med upp till 6 ungar i varje kull. Under gynnsamma förhållanden kan en ny kull födas var 50:e dag. Honan är dräktig i 18-21 dagar och fruktsam i ca 1 år. Den äter allt men gillar bäst frukt, frön, mjöl, gryn och spannmålsprodukter. Den söker sig ofta in i fastigheter via panel och springor och går nästan uteslutande via väggar upp till vinden. Husmusen uppehåller sig i våra hus året om medan skogsmusen söker sig in under senhösten.

Så undviker du dem:

  • Se över rörgenomföringar så de är täta.
  • Dörrar måste vara täta, kontrollera att eventuella släp- och borstlister är intakta.
  • Avloppsbrunnar ska ha ordentligt fastsatta galler utan för stora hål, gärna av metall.
  • Husfasaden måste vara fri från hål och sprickor, om så finns kan vi hjälpa dig att täta dem
  • Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl
  • Undvik vegetation i nära anslutning till husfasader
  • Mata ej fåglar där du vill hålla mössen borta
  • Håll god ordning och undvik högar av bråte både ute och inne

Lämpliga bekämpningsmetoder: mekaniska/automatiska fällor eller burar. Har du problem med möss? Kontakta oss här.

 

Möss

I Sverige är husmusen vanligast, därefter kommer skogsmusen. Kroppslängden är vanligtvis 8-9 cm liksom svansen. Den tar sig in genom mycket små hål, från 5 mm i diameter och uppåt. En mus blir könsmogen redan efter 35 dagar och en hona får ofta 4-6 kullar om året med upp till 6 ungar i varje kull. Under gynnsamma förhållanden kan en ny kull födas var 50:e dag. Honan är dräktig i 18-21 dagar och fruktsam i ca 1 år. Den äter allt men gillar bäst frukt, frön, mjöl, gryn och spannmålsprodukter. Den söker sig ofta in i fastigheter via panel och springor och går nästan uteslutande via väggar upp till vinden. Husmusen uppehåller sig i våra hus året om medan skogsmusen söker sig in under senhösten.

Så undviker du dem:

  • Se över rörgenomföringar så de är täta.
  • Dörrar måste vara täta, kontrollera att eventuella släp- och borstlister är intakta.
  • Avloppsbrunnar ska ha ordentligt fastsatta galler utan för stora hål, gärna av metall.
  • Husfasaden måste vara fri från hål och sprickor, om så finns kan vi hjälpa dig att täta dem
  • Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl
  • Undvik vegetation i nära anslutning till husfasader
  • Mata ej fåglar där du vill hålla mössen borta
  • Håll god ordning och undvik högar av bråte både ute och inne

Lämpliga bekämpningsmetoder: mekaniska/automatiska fällor eller burar. Har du problem med möss? Kontakta oss här.

 

Vägglöss

En vägglus blir 4-5 mm lång och som vuxen är den gul, röd eller mörkbrun men som nymf är den transparent. Med sin platta kropp trycker den sig lätt in i små springor. Livslängden ligger normalt på 6-9 månader men i laboratorium kan den bli upp till 18 månader gammal. Den är en tillfälligt blodsugande parasit som är skygg och nattaktiv. Dess överlevnadsförmåga är otrolig, den kan gå i dvala och leva utan mat i upp till 18 månader. Det är först när en människa kommer i närheten och den känner kroppsvärme och/eller utandningsluft som den attraheras och söker sig fram för att suga blod. Direkt efter att den sugit blod kan/vill den para sig. En vägglushona lägger 2-5 ägg om dagen och det tar ca 7-20 dagar innan de kläcks. Under sin livstid kan en hona lägga 200-500 ägg. Vägglössen sprids vanligen via föremål såsom resväskor eller kläder. De lämnar efter sig små svarta fläckar samt blodfläckar och skalbitar.

Så undviker du dem:

  • Använd resväskor av hårdplast eller metall
  • Vid hotellvistelse, genomsök rummet efter spår, främst kring sängen
  • Placera resväskor så långt från hotellsängen som möjligt
  • Packa inte upp väskor under resa, låt allt ligga kvar tills du kommer hem
  • Vid hemkomst efter resa, packa upp metodiskt och tvätta allt om möjligt i minst 60 grader
  • Syna dina varor du köpt på second-hand noga

Lämpliga bekämpningsmetoder: fysikalisk sanering i form av kiselgur, dammsugning, värmebehandling, ånga och frysbehandling. Har du sett spår efter vägglöss? Kontakta oss här så hjälper vi dig.

Kackerlackor

Efter endast 2-4 månader når en kackerlacka vuxen storlek. Honorna lägger äggkapslar om ca 36 ägg som därefter kläcks inom 4-6 veckor. De är svåra att upptäcka då de är nattaktiva men där de existerar i större omfattning går de att se även dagtid. De förflyttar sig vanligen längs rörgenomföringar och avloppsstammar och man kan se spår av dem i form av små, svarta prickar. Gulsot och salmonella är exempel på åkommor kackerlackor kan sprida.

Så undviker du dem:

  • Se till att samtliga rörgenomföringar och ventilationskanaler är täta
  • Håll god ordning och rent i din bostad eller lokal
  • Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl
  • Rengör under köksbänkar och bakom socklar vid flytt

Lämpliga bekämpningsmetoder: klisterfällor, kyla, kiselpulver och kemisk bekämpning. Har du drabbats av kackerlackor? Klicka här så hjälper vi dig.

Kackerlackor

Efter endast 2-4 månader når en kackerlacka vuxen storlek. Honorna lägger äggkapslar om ca 36 ägg som därefter kläcks inom 4-6 veckor. De är svåra att upptäcka då de är nattaktiva men där de existerar i större omfattning går de att se även dagtid. De förflyttar sig vanligen längs rörgenomföringar och avloppsstammar och man kan se spår av dem i form av små, svarta prickar. Gulsot och salmonella är exempel på åkommor kackerlackor kan sprida.

Så undviker du dem:

  • Se till att samtliga rörgenomföringar och ventilationskanaler är täta
  • Håll god ordning och rent i din bostad eller lokal
  • Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl
  • Rengör under köksbänkar och bakom socklar vid flytt

Lämpliga bekämpningsmetoder: klisterfällor, kyla, kiselpulver och kemisk bekämpning. Har du drabbats av kackerlackor? Klicka här så hjälper vi dig.

Getingar

Mest förekommande är vanliga getingar, tyskgetingar, rödbandade getingar, buskgetingar och bålgetingar. De tillhör insektsfamiljen steklar precis som myror. Antalet getingar i ett bo varierar men kan uppgå till flera tusen per samhälle. Deras bon består av tuggat trä som de hittar i stubbar, träd eller panel m.m. men de kan även bygga bo i marken. På hösten dör alla getingar utom drottningen och getingboet överlever bara en sommar. Getingar är pollinatörer och ska därför ej bekämpas i onödan.

Så undviker du dem:

  • Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl och håll efter spill av sötsaker
  • Sätt in insektsnät i öppna fönster
  • Montera insektsnät för att täcka luftspalter, ventiler och ventilationsluckor m.m. där getingar kan ta sig in och bygga bo, detta kan vi hjälpa dig med
  • Sätt upp getingfällor i problemområden, dessa går att beställa från oss

Lämpliga bekämpningsmetoder: borttagning av getingbo och kemisk bekämpning. Önskar du hjälp med bekämpning? Klicka här.

Svartmyror

Denna art trivs som bäst i fuktig sand, det är förklaringen till varför de ofta påträffas vi plattsättningar, altaner och liknande. De bygger gärna bo i fuktskadat virke eller annat byggmaterial och varje bo har en drottning. Svartmyror sänder ut ”spejare” för att hitta mat och ”spejarna” i sin tur lämnar efter sig doftspår så andra myror kan följa efter. Den huvudsakliga födan består av avföring från bladlöss men även växtsafter, pollen och insekter.

Så undviker du dem:

  • Håll efter livsmedelsspill från sötsaker
  • Skura bort myrstigar så doftspåret försvinner
  • Undvik vegetation i nära anslutning till husfasader
  • Husgrunden måste vara fri från hål och sprickor, om så finns kan vi hjälpa dig att täta dem

Lämpliga bekämpningsmetoder: Placering av myrdosor (dessa kan du beställa här) i myrornas utgångsläge och kemisk bekämpning.

Svartmyror

Denna art trivs som bäst i fuktig sand, det är förklaringen till varför de ofta påträffas vi plattsättningar, altaner och liknande. De bygger gärna bo i fuktskadat virke eller annat byggmaterial och varje bo har en drottning. Svartmyror sänder ut ”spejare” för att hitta mat och ”spejarna” i sin tur lämnar efter sig doftspår så andra myror kan följa efter. Den huvudsakliga födan består av avföring från bladlöss men även växtsafter, pollen och insekter.

Så undviker du dem:

  • Håll efter livsmedelsspill från sötsaker
  • Skura bort myrstigar så doftspåret försvinner
  • Undvik vegetation i nära anslutning till husfasader
  • Husgrunden måste vara fri från hål och sprickor, om så finns kan vi hjälpa dig att täta dem

Lämpliga bekämpningsmetoder: Placering av myrdosor (dessa kan du beställa här) i myrornas utgångsläge och kemisk bekämpning.

Faraomyror

Faraomyror är gyllengula i färgen och kan vara svåra att upptäcka eftersom de är mycket små, endast 1,5-2 mm långa. De trivs som bäst där det är varmt och kan därför påträffas på exempelvis köksbänken i anslutning till en kaffebryggare eller i badrummet i närheten av varmvattenledningar. Till skillnad från svartmyran så är flera av faraomyrornas bon sammankopplade och styrs av en drottning, det kan därför vara mycket svårt att bekämpa denna art. De sprids via exempelvis butiker, arbetsplatser eller vid utlandsresor. Risken att få med sig faraomyror hem ökar när vi köper livsmedel från varmare länder. Faraomyror trivs i sötsaker, ost, köttråvaror och vid döda insekter.

Så undviker du dem:

  • Håll efter livsmedelsspill från sötsaker
  • Skura bort myrstigar så doftspåret försvinner

Lämpliga bekämpningsmetoder: utplacering av myrdosor (dessa kan du beställa här) i myrornas utgångsläge samt kemisk bekämpning.

Pälsängrar

Ängrar är ett stort släkte och pälsängrar tillhör de vanligare arterna. De angriper ylle, fjädrar, päls, ben och spannmålsprodukter. Normalt är det pälsängerns larver man hittar i mörka platser såsom bostäder, vanligtvis i garderober, bland kläder och under lister. De förekommer ofta i äldre hus ofta i trossbottnar eller parkettgolv. Pälsängerns fullvuxna bagge föredrar ljusa platser och därför upptäckas ofta i fönster. 

Så undviker du dem:

  • Städa ur garderober och byråer regelbundet
  • Dammsug golvlister, sprickor i golvet och andra mindre skrymslen regelbundet.
  • Avlägsna gamla getingbon

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och i särskilda fall kemisk bekämpning.

Pälsängrar

Ängrar är ett stort släkte och pälsängrar tillhör de vanligare arterna. De angriper ylle, fjädrar, päls, ben och spannmålsprodukter. Normalt är det pälsängerns larver man hittar i mörka platser såsom bostäder, vanligtvis i garderober, bland kläder och under lister. De förekommer ofta i äldre hus ofta i trossbottnar eller parkettgolv. Pälsängerns fullvuxna bagge föredrar ljusa platser och därför upptäckas ofta i fönster. 

Så undviker du dem:

  • Städa ur garderober och byråer regelbundet
  • Dammsug golvlister, sprickor i golvet och andra mindre skrymslen regelbundet.
  • Avlägsna gamla getingbon

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och i särskilda fall kemisk bekämpning.

 

 

 

 

Fläskängrar

Ängrar är ett stort släkte och till de vanligare arterna hör fläskängern. Den är asätare och gnager sig gärna in i trä. Ofta påträffas den i fågelbon och döda djur men även i kastrullskåp, spisfläktar, djurfoder och ventilation, särskilt i skafferiventiler i äldre fastigheter. Den lägger sina ägg i döda djur och larverna är 12-16 mm långa och har en mörkbrun behåring.

Så undviker du dem:

  • Håll spisfläkten och kastrullskåpet fria från fett
  • Avlägsna gamla getingbon och fågelbon

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och särskilda fall kemisk bekämpning.

Silverfiskar

Den vanliga silverfisken är en vinglös, ljusskygg och silverglänsande så kallad fjällborstsvans som kan bli upp till 12 mm lång. På ställen där det är varmt och fuktigt som i kök och badrum trivs den som bäst. De kommer inte upp från avloppet som många tror, utan gömmer sig i sprickor och springor i våra hus. Silverfiskar lever av det vi lämnar efter oss såsom tvålrester, fett, hudflagor, cellulosa samt stärkelserika matvaror som bröd och mjöl men även papper. Som nymf är silverfisken upp till 2 mm lång och vit och kan bli 2-4 år gammal. Till skillnad från den vanliga silverfisken har den långsprötade silverfisken tre långa spröt som sticker ut från änden. Den lever på samma sätt som den vanliga silverfisken, men vistas däremot gärna i torra utrymmen. En annan likartad insekt är ugnssmygen som till det yttre liknar en vanlig silverfisk, men föredrar att leva i varmare miljöer uppåt 37 grader. Den klarar även att leva i torra miljöer.

Så undviker du dem:

  • Håll så rent och torrt som möjligt i badrum, skafferier och längs golvlister
  • Dammsug golvlister, sprickor i golvet och andra mindre skrymslen regelbundet
  • Dammsug framför att våttorka eftersom silverfiskar gillar fukt

Lämpliga bekämpningsmetoder: silverfiskfällor (dessa kan du beställa från oss). Många silverfiskar på ett och samma ställe kan tyda på fuktskada, anlita fackman om du är osäker, boka här.

Silverfiskar

Den vanliga silverfisken är en vinglös, ljusskygg och silverglänsande så kallad fjällborstsvans som kan bli upp till 12 mm lång. På ställen där det är varmt och fuktigt som i kök och badrum trivs den som bäst. De kommer inte upp från avloppet som många tror, utan gömmer sig i sprickor och springor i våra hus. Silverfiskar lever av det vi lämnar efter oss såsom tvålrester, fett, hudflagor, cellulosa samt stärkelserika matvaror som bröd och mjöl men även papper. Som nymf är silverfisken upp till 2 mm lång och vit och kan bli 2-4 år gammal. Till skillnad från den vanliga silverfisken har den långsprötade silverfisken tre långa spröt som sticker ut från änden. Den lever på samma sätt som den vanliga silverfisken, men vistas däremot gärna i torra utrymmen. En annan likartad insekt är ugnssmygen som till det yttre liknar en vanlig silverfisk, men föredrar att leva i varmare miljöer uppåt 37 grader. Den klarar även att leva i torra miljöer.

Så undviker du dem:

  • Håll så rent och torrt som möjligt i badrum, skafferier och längs golvlister
  • Dammsug golvlister, sprickor i golvet och andra mindre skrymslen regelbundet
  • Dammsug framför att våttorka eftersom silverfiskar gillar fukt

Lämpliga bekämpningsmetoder: silverfiskfällor (dessa kan du beställa från oss). Många silverfiskar på ett och samma ställe kan tyda på fuktskada, anlita fackman om du är osäker, boka här.

Mal

De två vanligaste arterna av malfjärilar som man hittar inomhus är klädesmal och pälsmal. Båda arterna är gula eller grå och har 12-14 mm mellan vingspetsarna. En hona kan lägga upp till 100 ägg vilka kläcks efter några dagar. Utvecklingen från ägg till fullvuxen fjäril kan ta från en månad till närmare ett år, mycket beroende på omgivningens temperatur. Fjärilarna gör ingen skada utan det är larverna som går till angrepp, främst mot textilier. Klädesmalens larver angriper i första hand material från djurriket men ibland även från växtriket. Den är särskilt förtjust i fjädrar, hår och päls.

Så undviker du dem:

  • Tvätta alltid kläder och textilier innan förvaring och placera i tättslutande påsar
  • Se till att dolda utrymmen t.ex. förråd och garderober dammsugs kontinuerligt
  • Var uppmärksam på kläder och mattor som du inte regelbundet använder

Lämpliga bekämpningsmetoder: tvätt och inventering av textilier.

Mott

De två vanligaste arterna är kvarnmottet och fruktmottet. Kvarnmottet larv är grågul och har svart ringar och prickar samt mörkbrunt huvud och blir 12-25 mm lång. Fruktmottets larv är också grågul men har ett ljust, rödbrunt huvud och har en längd på 12-13 mm. En hona kan lägga upp till 700 ägg och utvecklingen till vuxenstadiet är temperaturberoende. Mott lever i huvudsak av mjöl, bröd, pasta och gryn. Vissa arter, som frukt- och kakaomott, angriper även torkad frukt, nötter, kakao, kryddor och torrfoder. Larven spinner ihop mjöl med trådar i tjocka, gråa klumpar. Mottlarver och fjärilar påträffas ofta i tak.

Så undviker du dem:

  • Håll rent i skafferiet
  • Återförslut mjölpåsar efter användning

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och kemisk bekämpning.

Mott

De två vanligaste arterna är kvarnmottet och fruktmottet. Kvarnmottet larv är grågul och har svart ringar och prickar samt mörkbrunt huvud och blir 12-25 mm lång. Fruktmottets larv är också grågul men har ett ljust, rödbrunt huvud och har en längd på 12-13 mm. En hona kan lägga upp till 700 ägg och utvecklingen till vuxenstadiet är temperaturberoende. Mott lever i huvudsak av mjöl, bröd, pasta och gryn. Vissa arter, som frukt- och kakaomott, angriper även torkad frukt, nötter, kakao, kryddor och torrfoder. Larven spinner ihop mjöl med trådar i tjocka, gråa klumpar. Mottlarver och fjärilar påträffas ofta i tak.

Så undviker du dem:

  • Håll rent i skafferiet
  • Återförslut mjölpåsar efter användning

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och kemisk bekämpning.

 

 

 

 

Mjölbaggar

Mjölbaggar tycker om spannmålsprodukter och påträffas ofta i tomma lagerlokaler där de lever av livsmedelsspill i springor och sprickor. Födokällor är mjöl, bröd, bönor, pasta, kryddor och kakao. De trivs som bäst i miljöer som håller 30-gradig temperatur. Mjölbaggar angriper livsmedel och gör att de möglar samt avger en unken och sur doft.

Så undviker du dem:

  • Håll rent i skafferiet
  • Återförslut mjölpåsar efter användning
  • Förvara torrvaror i temperaturer under 20 grader

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och i särskilda fall kemisk bekämpning.

Sågtandad plattbagge

De är rödbruna till färgen och blir ca 2,5-3,5 mm långa. På var sida halsskölden finns 6 små taggar. En hona kan lägga flera hundra ägg under sin livstid. De utvecklas som snabbast i temperaturer mellan 20-35 grader men under 18 grader avstannar det. Från ägg till fullvuxen tar det ca 3 månader vid 20 grader men endast 3 veckor vid 35-gradig temperatur. De uppehåller sig i lagrat spannmål samt oljehaltiga produkter.

Så undviker du dem:

  • Håll rent i skafferiet
  • Återförslut mjölpåsar efter användning
  • Förvara torrvaror i temperaturer under 18 grader

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och kemisk bekämpning.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sågtandad plattbagge

De är rödbruna till färgen och blir ca 2,5-3,5 mm långa. På var sida halsskölden finns 6 små taggar. En hona kan lägga flera hundra ägg under sin livstid. De utvecklas som snabbast i temperaturer mellan 20-35 grader men under 18 grader avstannar det. Från ägg till fullvuxen tar det ca 3 månader vid 20 grader men endast 3 veckor vid 35-gradig temperatur. De uppehåller sig i lagrat spannmål samt oljehaltiga produkter.

Så undviker du dem:

  • Håll rent i skafferiet
  • Återförslut mjölpåsar efter användning
  • Förvara torrvaror i temperaturer under 18 grader

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och kemisk bekämpning.

Risvivel

Dess huvud påminner om en snabel och de är brunsvarta till färgen med fyra röda prickar på täckvingarna. Honan borrar ett hål i ett riskorn och lägger ett ägg, larven äter sedan upp innandömet och förpuppar sig i kornet. De lever även av säd. Risvivlar kommer till Sverige via varutransporter och etablerar sig främst i skafferier och förpackningar med ris. Den är beroende av värme och kan därför ej övervintra i kalla lokaler.

Så undviker du dem:

  • Förvara ris och spannmål svalt

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och kemisk bekämpning.

Husbock

De förekommer främst i de sydligare delarna av Sverige samt utmed Östersjökusten upp till södra Gästrikland men även i delar av Mälardalen samt på Öland och Gotland. De förekommer även i viss mån på västkusten. Till färgen är de grå- eller brunaktiga med två ljusare tvärband på täckvingarna. Mellankroppen har två svarta, glänsande vårtor. Husbocken angriper främst de varmare delarna i ett hus som t.ex. takkonstruktioner och södergavlar och lägger sina ägg i springor och håligheter i virket. Den angriper även tall och gran men aldrig lövträd. Larven är som mest aktiv i temperaturer mellan 25-28 grader, ingen aktivitet råder under 12 grader.

Så undviker du dem:

  • Fackmannamässig besiktning

Lämpliga bekämpningsmetoder: kemisk bekämpning eller gasning. Beroende på angreppets omfattning kan virke i bärande konstruktioner behöva bytas ut. Har du problem med husbock och behöver hjälp? Klicka här.

Husbock

De förekommer främst i de sydligare delarna av Sverige samt utmed Östersjökusten upp till södra Gästrikland men även i delar av Mälardalen samt på Öland och Gotland. De förekommer även i viss mån på västkusten. Till färgen är de grå- eller brunaktiga med två ljusare tvärband på täckvingarna. Mellankroppen har två svarta, glänsande vårtor. Husbocken angriper främst de varmare delarna i ett hus som t.ex. takkonstruktioner och södergavlar och lägger sina ägg i springor och håligheter i virket. Den angriper även tall och gran men aldrig lövträd. Larven är som mest aktiv i temperaturer mellan 25-28 grader, ingen aktivitet råder under 12 grader.

Så undviker du dem:

  • Fackmannamässig besiktning

Lämpliga bekämpningsmetoder: kemisk bekämpning eller gasning. Beroende på angreppets omfattning kan virke i bärande konstruktioner behöva bytas ut. Har du problem med husbock och behöver hjälp? Klicka här.

 

 

 

 

Hästmyror

Hästmyran är Europas största myra varav två arter finns i Sverige där de är vanligast förekommande i skogslänen. Den är mattsvart med rödbrun mellankropp. Drottningen gnager ett bo där hon sedan föder en kull arbetare som till slut växer till en koloni på upp till 3000 individer. Bon byggs i rötskadade träd, stubbar och byggnader. Huvudboet finns oftast utomhus men satellitbon kan finnas dolda i konstruktionsvirke inomhus. Hästmyran är allätare och lever av exempelvis söta växtsafter, insekter och andra smådjur.

Så undviker du dem:

  • Undvik vedstaplar, virke och vegetation i nära anslutning till byggnader

Lämpliga bekämpningsmetoder: borttagning av boplatser och kemisk bekämpning.

Strimmig trägnagare

De förekommer främst i de södra och mellersta delarna av Sverige. Till färgen är de mörkbruna med punktstrimmiga täckvingar samt har en V-formad upphöjning på mellankroppen. Den strimmiga trägnagaren angriper främst friskt virke inomhus. Honan lägger 20-40 ägg i sprickor eller gamla flyghål (från tidigare larver) och larverna åstadkommer slingrande gångar. Den kräver en luftfuktighet på ca 60-70 procent för att kunna utvecklas och processen tar 2-3 år. Man kan upptäcka dem genom att det kommer ut borrmjöl ur gångarna den gör. De påträffas oftast i ladugårdar, uthus eller källare där det ouppvärmt eller endast värms upp periodvis. Den strimmiga trägnagaren angriper både löv- och barrträd samt virkeskonstruktioner och trämöbler.

Så undviker du dem:

  • Håll låg luftfuktighet
  • Byggnader som inte nyttjas året runt bör värmas till minst 14 grader
  • Undvik förvaring av träföremål i ouppvärmda utrymmen

Lämpliga bekämpningsmetoder: placera angripna föremål i centraluppvärmda utrymmen, mindre föremål kan placeras i frysbox några dygn.

 

 

 

 

 

 

 

 

Strimmig trägnagare

De förekommer främst i de södra och mellersta delarna av Sverige. Till färgen är de mörkbruna med punktstrimmiga täckvingar samt har en V-formad upphöjning på mellankroppen. Den strimmiga trägnagaren angriper främst friskt virke inomhus. Honan lägger 20-40 ägg i sprickor eller gamla flyghål (från tidigare larver) och larverna åstadkommer slingrande gångar. Den kräver en luftfuktighet på ca 60-70 procent för att kunna utvecklas och processen tar 2-3 år. Man kan upptäcka dem genom att det kommer ut borrmjöl ur gångarna den gör. De påträffas oftast i ladugårdar, uthus eller källare där det ouppvärmt eller endast värms upp periodvis. Den strimmiga trägnagaren angriper både löv- och barrträd samt virkeskonstruktioner och trämöbler.

Så undviker du dem:

  • Håll låg luftfuktighet
  • Byggnader som inte nyttjas året runt bör värmas till minst 14 grader
  • Undvik förvaring av träföremål i ouppvärmda utrymmen

Lämpliga bekämpningsmetoder: placera angripna föremål i centraluppvärmda utrymmen, mindre föremål kan placeras i frysbox några dygn.

Envis trägnagare

Även känd som dödsur och är vanlig i hela Sverige. Den är svart med två karaktäristiska gula hårfläckar på halssköldens bakre hörn samt en Y-formad upphöjning. Envisa trägnagare går endast till angrepp mot rötskadat virke där larverna gör långa gångar och flyghål.

Så undviker du dem:

  • Håll virket torrt
  • Förebygg röta
  • Byt ut skadat virke

Lämpliga bekämpningsmetoder: byt ut skadat virke och applicera lämpligt träskyddsmedel. Behöver du hjälp att åtgärda skador? Klicka här.

 

 

 

 

Staphylococcus aureus

Förekomst: hos människor och varmblodiga djur, i öron, näsa, halsens luftvägar, i infekterade nagelband samt livsmedel som hanterats av förorenade händer t.ex. sallad, skalade, kokta ägg och pizza.

Inkubationstid: 20 min.

Symptom: häftiga kräkningar, magkramper och diarréer. Relativt kort sjukdomsförlopp 1–3 dygn, kan i sällsynta fall leda till döden.

Orsak till utbrott: livsmedel förorenas av smutsiga händer och förvaras i för hög temperatur. Om bakterier tillväxer i livs­medlet kan ett värmestabilt gift bildas (staph toxin). Giftet (toxi­net) finns kvar i livsmedlet även efter upphettning och kan leda till förgiftning.

Förebygg: god handhygien samt korrekt kylförvaring.

Bacillus cereus

Förekomst: i jord och damm, typ 1 i kött- och grönsaksrätter, pulverpotatismos, vaniljsås samt kryd­dor, typ 2 är vanlig i risrätter.

Inkubationstid: typ 1; 6–24 timmar, typ 2; någon till några timmar.

Symptom: typ 1 ger oftast magsmärtor och diarréer i upp till ett halvt dygn. Typ 2 ger upphov till kräkningar men även diarré.

Orsaker till utbrott: för långsam nedkylning av mat som ej äts direkt.

Förebygg: snabb nedkylning, tillräcklig återuppvärmning och korrekt kylförvaring.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bacillus cereus

Förekomst: i jord och damm, typ 1 i kött- och grönsaksrätter, pulverpotatismos, vaniljsås samt kryd­dor, typ 2 är vanlig i risrätter.

Inkubationstid: typ 1; 6–24 timmar, typ 2; någon till några timmar.

Symptom: typ 1 ger oftast magsmärtor och diarréer i upp till ett halvt dygn. Typ 2 ger upphov till kräkningar men även diarré.

Orsaker till utbrott: för långsam nedkylning av mat som ej äts direkt.

Förebygg: snabb nedkylning, tillräcklig återuppvärmning och korrekt kylförvaring.

 

 

 

 

Clostridium perfringens

Förekomst: i jord och damm, kan förorena livsmedel. Utbrott har orsakats av köttgrytor, inkokt fisk och stekar. Förekommer i torkade örter.

Inkubationstid: 6 timmar–1 dygn.

Symptom: magsmärtor, illamående, kraftiga diarréer, dödsfall hos försvagade personer har förekommit.

Orsaker till utbrott: långsam nedkylning av livsmedel som ej skall ätas direkt.

Förebygg: snabb nedkylning, korrekt förvaring, ordentlig upp­hettning innan den serveras.

Clostridium botulinum

Förekomst: allmänt i naturen, i bottenslam i sjöar och hav. Sporbildande bakterie, anaerob. Den kan finnas i fiskprodukter som inlagd sill och strömming samt rökt fisk i oljeinläggningar. Den har även förekommit i andra typer av inläggningar såsom oliver, vitlöksklyftor och tomatpesto. Om bakterien får möjlighet att tillväxa bildar den ett nervgift och man kan drabbas av botulism som utan snabb behandling kan leda till döden. 

Inkubationstid: några få timmar till flera dygn, symptomen visar sig oftast efter 12–36 timmar.

Symptom: till en början illamående och kräkningar som kan följas av neurologiska symptom, som att se suddigt eller dubbelt samt svårigheter att tala och svälja. Utan snabb behandling kan det leda till döden.

Orsak till utbrott: bakterien hämmas av syra, salt och låg temperatur. Om man slarvar med mängden ättika och salt, inte blandar fisken med lagen och inte förvarar livsmedlen vid tillräckligt låg temperatur, kan bakterierna växa till med risk att livsmedlen blir giftiga.

Förebygg: följ recepten noga vid inläggning och täck produkten med inläggningsvätskan. Gravad och rökt vakuumförpackad fisk förvaras vid högst +4°C och längst i tre veckor.

 

 

 

 

 

 

 

 

Clostridium botulinum

Förekomst: allmänt i naturen, i bottenslam i sjöar och hav. Sporbildande bakterie, anaerob. Den kan finnas i fiskprodukter som inlagd sill och strömming samt rökt fisk i oljeinläggningar. Den har även förekommit i andra typer av inläggningar såsom oliver, vitlöksklyftor och tomatpesto. Om bakterien får möjlighet att tillväxa bildar den ett nervgift och man kan drabbas av botulism som utan snabb behandling kan leda till döden. 

Inkubationstid: några få timmar till flera dygn, symptomen visar sig oftast efter 12–36 timmar.

Symptom: till en början illamående och kräkningar som kan följas av neurologiska symptom, som att se suddigt eller dubbelt samt svårigheter att tala och svälja. Utan snabb behandling kan det leda till döden.

Orsak till utbrott: bakterien hämmas av syra, salt och låg temperatur. Om man slarvar med mängden ättika och salt, inte blandar fisken med lagen och inte förvarar livsmedlen vid tillräckligt låg temperatur, kan bakterierna växa till med risk att livsmedlen blir giftiga.

Förebygg: följ recepten noga vid inläggning och täck produkten med inläggningsvätskan. Gravad och rökt vakuumförpackad fisk förvaras vid högst +4°C och längst i tre veckor.

 

 

 

 

Salmonella

Förekomst: bland djur, främst fjäderfä, svin, nöt och vilda fåglar. Utbrott har orsakats av fjäderfä, ägg, opastöriserad mjölk, peppar och groddar. De flesta svenskar som får salmo­nella smittas utomlands.

Inkubationstid: ett halvt till några dygn.

Symptom: akuta symptom av illamående, kräkningar, mag­kramper, diarréer, feber och huvudvärk. Kan vara i några dygn men blir ibland långvarigt. Följdsjukdom i form av reaktiv artrit (ledvärk) och Reiters syndrom.

Orsak till utbrott: förtäring av råa förorenade livsmedel, otillräcklig upphettning av livsmedel med salmonella såsom kyckling, anka fläskkött och ägg. I svenskt kött och svenska ägg är salmonella mycket ovanligt. Om det hittas når det aldrig konsumenten.

Förebygg: ordentlig upphettning, efterkrydda inte maten, färska grönsaker framförallt groddar skall kylförvaras, sköljas och konsumeras snarast. Undvik opastöriserad mjölk.

 

Listeria monycytogenes

Förekomst: i nästan alla livsmedelsråvaror, har påvisats i mjölk, mjölkprodukter, kött, köttvaror, vegetabilier, fisk, skal­djur och förorenat vatten.

Inkubationstid: ett dygn upp till tre veckor.

Symptom: fullt friska personer blir oftast inte sjuka men däre­mot riskgrupper som gravida, äldre, barn och personer med ned­satt immunsystem. En del får influensaliknande symptom och foster kan infekteras som kan leda till missfall, andra drabbas av hjärnhinne- eller hjärninflammation. Ca. 60–90 personer smittas per år i Sverige och detta ökar. Dödligheten ligger på ca. 30 procent men en infektion leder till livslång immunitet.

Orsak till utbrott: kan växa i kylskåpstemperatur, vid förva­ring under längre tid kan bakterien föröka sig till farliga mäng­der. Den växer även i vakuum och modifierad miljö.

Förebygg: välj färska råvaror, råa livsmedel bör ätas så färska som möjligt samt ha en kärntemperatur på minst 70°C.

 

 

 

 

 

 

 

 

Listeria monycytogenes

Förekomst: i nästan alla livsmedelsråvaror, har påvisats i mjölk, mjölkprodukter, kött, köttvaror, vegetabilier, fisk, skal­djur och förorenat vatten.

Inkubationstid: ett dygn upp till tre veckor.

Symptom: fullt friska personer blir oftast inte sjuka men däre­mot riskgrupper som gravida, äldre, barn och personer med ned­satt immunsystem. En del får influensaliknande symptom och foster kan infekteras som kan leda till missfall, andra drabbas av hjärnhinne- eller hjärninflammation. Ca. 60–90 personer smittas per år i Sverige och detta ökar. Dödligheten ligger på ca. 30 procent men en infektion leder till livslång immunitet.

Orsak till utbrott: kan växa i kylskåpstemperatur, vid förva­ring under längre tid kan bakterien föröka sig till farliga mäng­der. Den växer även i vakuum och modifierad miljö.

Förebygg: välj färska råvaror, råa livsmedel bör ätas så färska som möjligt samt ha en kärntemperatur på minst 70°C.

 

 

 

 

Enterohemorragisk E.coli (EHEC)

Förekomst: i tarmen hos människor och varmblodade djur. Smitta via livsmedel, smittade personer, vatten eller kontakt med djur. Tål lågt pH.

Inkubationstid: 1–10 dygn.

Symptom: magsmärtor och diarré. För en del, särskilt barn, kan följdsjukdomen HUS förstöra njurarna och orsaka dödsfall.

Orsaker till utbrott: Otillräckligt upphettade hamburgare, opastöriserad mjölk, juice, grönsaker, kallrökt och fermenterad korv m.m.

Förebygg: hetta upp maten ordentligt, hamburgare bör vara genomstekta, tvätta händerna efter kontakt med djur och drick ej opastöriserad mjölk.

Yersinia enterocolitica

Förekomst: främst hos svin men även människor.

Inkubationstid: 3–7 dygn.

Symptom: magsmärtor, kramper, blodiga diarréer, kräkningar och feber. Reiters syndrom och reaktiv artrit har förekommit som följdsjukdom.

Orsak till utbrott: sannolikt beror utbrotten på att livsmedel ätits otillräckligt upphettade eller råa, men nedsmittning efter uppvärmning har förekommit. Bakterien överlever i kylskåps­temperatur då det ökar risken med långa hållbarhetstider.

Förebygg: upphetta maten ordentligt, håll god hygien, tillämpa lämplig kylförvaring samt använd så färska livsmedel som möjligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Yersinia enterocolitica

Förekomst: främst hos svin men även människor.

Inkubationstid: 3–7 dygn.

Symptom: magsmärtor, kramper, blodiga diarréer, kräkningar och feber. Reiters syndrom och reaktiv artrit har förekommit som följdsjukdom.

Orsak till utbrott: sannolikt beror utbrotten på att livsmedel ätits otillräckligt upphettade eller råa, men nedsmittning efter uppvärmning har förekommit. Bakterien överlever i kylskåps­temperatur då det ökar risken med långa hållbarhetstider.

Förebygg: upphetta maten ordentligt, håll god hygien, tillämpa lämplig kylförvaring samt använd så färska livsmedel som möjligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Shigella

Förekomst: hos människor och apor. Livsmedel som påträffats med bakterien har förorenats av smutsiga händer eller avloppsvatten. Utbrott har orsakats av sallader, opastöriserad mjölk samt förorenat dricksvatten.

Inkubationstid: ett halvt till ett par dygn.

Symptom: magsmärtor, kramper, blodiga diarréer, kräkningar, följdsjukdom Reiters syndrom och reaktiv artrit.

Orsaker till utbrott: förorening av livsmedel med avföring eller avloppsvatten.

Förebygg: god handhygien, bevattning med rent vatten.

Histamin

Förekomst: är ett ämne som bildas när bakterier växer på histidinrika livsmedel t.ex. tonfisk och makrill men även på lagrad ost och vin.

Symptom: brännande känsla i munnen, hudrodnad, klåda, huvudvärk, magsmärtor, kräkningar och diarréer, som en allergisk reaktion.

Orsak till utbrott: livsmedel har förorenats i samband med felaktig förvaring. Värmetålig och förstörs inte vid till exempel bakning av pizza.

Förebygg: god hygien, rätt livsmedel i rätt temperatur. Känsliga bör undvika stark ost och eventuellt vissa viner.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Histamin

Förekomst: är ett ämne som bildas när bakterier växer på histidinrika livsmedel t.ex. tonfisk och makrill men även på lagrad ost och vin.

Symptom: brännande känsla i munnen, hudrodnad, klåda, huvudvärk, magsmärtor, kräkningar och diarréer, som en allergisk reaktion.

Orsak till utbrott: livsmedel har förorenats i samband med felaktig förvaring. Värmetålig och förstörs inte vid till exempel bakning av pizza.

Förebygg: god hygien, rätt livsmedel i rätt temperatur. Känsliga bör undvika stark ost och eventuellt vissa viner.

 

 

 

 

Campylobacter

Förekomst: hos fjäderfä, svin, nötkreatur, får, hund, katt samt vatten.

Inkubationstid: ett till tio dygn, vanligen tre till fem dygn.

Symptom: allt från kortvarig diarré till tarminfektion med kramper och diarré som kan vara i flera veckor. Ledbesvär till följd förekommer.

Orsak till utbrott: otillräckligt värmebehandlade råa livs­medel, korskontamination, dricksvatten som förorenats med avloppsvatten.

Förebygg: ordentlig upphettning, rengöring av redskap mellan olika arbetsmoment. Tvätta händerna efter kontakt med djur.

Spillvatten

Med spillvatten avses avloppsvatten från hushåll och industrier och lakvatten från deponier, kylvatten och dagvatten. Det innehåller många naturligt förekommande ämnen men höga koncentrationer av dessa ökar risken för övergödning, syrebrist och andra negativa effekter på ekosystemet. Beroende på den verksamhet som bedrivs kan också onaturliga eller oönskade ämnen som släpps ut med avloppet störa såväl ledningssystemet som reningsprocessen hos reningsverket, och därtill vara ett hot mot miljön.

Miljöbalken föreskriver tydligt kommunernas ansvar att utöva tillsyn och ingripa om myndighetsbeslut inte följs. Därmed ställs alltfler krav på de kunder som ligger uppströms om reningsverken att undersöka vattnet de släpper ut. Analyser av vattnet måste alltid utföras av ackrediterade laboratorier och mätning samt provtagning av tekniker som genomgått ändamålsenlig utbildning. Behöver du hjälp med provtagning av spillvatten? Skriv till miljoprov@nomor.se så hjälper vi dig. 

 

Nitrifikationshämning

De hjälpsamma bakterier som tar hand om kväve i reningsprocessen störs av vissa ämnen. Dessa ämnen kallas nitrifikationshämmare och får inte finnas i spillvattnet. Behöver du hjälp med provtagning av spillvatten? Skriv till miljoprov@nomor.se så hjälper vi dig. 

Nitrifikationshämning

De hjälpsamma bakterier som tar hand om kväve i reningsprocessen störs av vissa ämnen. Dessa ämnen kallas nitrifikationshämmare och får inte finnas i spillvattnet. Behöver du hjälp med provtagning av spillvatten? Skriv till miljoprov@nomor.se så hjälper vi dig. 

Tungmetaller

Det finns tydliga gränser för hur höga halter av olika tungmetaller man får släppa ut. Dessa påverkar både reningsprocesserna och kvalitén på det slam som reningsverket producerar. Behöver du hjälp med provtagning av spillvatten? Skriv till miljoprov@nomor.se så hjälper vi dig. 

Fett

För en livsmedelsindustri är det särskilt intressant att veta den mängd fett som följer med spillvattnet eftersom fett kan sätta igen ledningar och pumpar. Behöver du hjälp med provtagning av spillvatten? Skriv till miljoprov@nomor.se så hjälper vi dig. 

Fett

För en livsmedelsindustri är det särskilt intressant att veta den mängd fett som följer med spillvattnet eftersom fett kan sätta igen ledningar och pumpar. Behöver du hjälp med provtagning av spillvatten? Skriv till miljoprov@nomor.se så hjälper vi dig. 

BOD och COD

För att få en uppfattning om hur lätt de organiska kemikalierna bryts ner brukar man titta på kvoten mellan biologisk syreförbrukning (BOD) och kemisk syreförbrukning (COD). Om kvoten är mindre än 0,4 är det ett tecken på att vattnet innehåller svårnedbrytbara ämnen.